idag fick jag nog. att inte kunna stänga av larmet när man vaknar på morgonen för naglarna e för långa för att funka på en tuchscreen, tar minst två minuter innan jag e tillräckligt vaken för att ens kunna vinkla fingrarna i en grad som behövs för att få kontakt med hud hela vägen som behövs. fick nog att inte kunna bläddra i grammatikboken, att inte kunna använda kommatecknet utan att göra en fuling där ja tryckte mer uppåt än neråt. trött på att inte kunna klia mig där de kliar för att naglarna va för mjuka osv.  miljoner små skäl som gör vardagen outhärdbar.

Men de va vackra...

så på lektionen så sitter jag där o börjar pilla på vänster tumnagel, får faktiskt bort större delen, men när jag inser att jag har ett hål i nageln, ner till huden därunder, slutar jag försöka. stressad då jag skulle äta middag med 202, de bjöds på kyllingwrapps, försökte jag få bort de sista av nageln så smärtfritt som möjligt. och de gick väl bra, en liten bit..

sen började de göra ont, riktigt ont! de va då de började blöda... och vad skulle jag göra? lämna sista millemetrarna orörda o ha en stor bit fejknagel floppandes o fastnande överallt? nej, hämtar min lilla sysax, biter ihop o river så långt jag kan, sen klipper jag av den hudbit som fortfarande sitter kvar i nagel o tumme, ont som fan o vraket som vart kvar är inte vackert att synas.  Men inget som jag inte kommer läka om några veckor eller dagar.

däremot inser jag att så här kan jag inte göra på alla mina naglar o då jag inte kan tillräckligt bra japanska för att hitta nagelremovers för akrylnaglar o orkar inte  åka till manikyristen o betala massa pengar för att få de borttagna, så kompromissar jag. klipper ner de andra till en acceptabel längd, filar till o målar över med rosa nagellack, förutom vänstra tummens osedvanliga korthet, hålighet o fnasighet så ser de inte alls farligt ut. o jag klagar inte.

jag kan skriva på dator igen o de går snabbt som de ska göra, alla knappkombinationer funkar som de ska utan att naglarna fastna under tangenterna. ja, har ingen anning om hur jag lyckades med de heller. nu ska bara tummen läka o jag ska njuta av att tvätta håret där jag faktiskt kan känna hårbotten.. kliat mig ordentligt har jag gjort oxå. UNDERBART. får väl helt enkelt ta o inse, att även om långa naglar är enormt snyggt o jag skulle vilja ha så mest hela tiden, så är det inte jag, har helt enkelt inte det tålamodet som behövs för att utöva motorik med långa naglar. All credd åt lotti, men de här området tror jag nog att jag lämnar till henne nu. så mkt skönhetskrävande är jag inte att jag behöver ha långa naglar för att känna mig vacker, men visst hjälpter det ;)