jag vill ut o resa, vill fixa dreads, vill bli flytande på japanska, lära mig flera språk, jag vill, ja villl, ja vill..

men inget går att få bara sådär, för att få resa, måste jag tjäna pengar, för att skaffa dreads måste jag låta håret växa, utstå timmar utav slitande o ruggande, flera sömnlösa nätter.. för att bli flytande på japanska måste jag studera mera, lägga ner tid och möda på att bli bra. för att lära mig flera språk måste jag studera även dem.

jag vill ha fin figur, måste jag banta, plastikopera mig

ja vill ha en massa pengar, måste gifta mig med en miljonär

jag vill så mycket. men har ingen motivation att genomföra endaste grej utav dem. det känns som att min liv passerar revy framför mina ögon, o jag liksom inte bryr mig. jag ser saker jag inte gillar och vill ändra, men har ingen som helst motivation, varför ska jag ändra på det? vem kommer bry sig?

*total apati*

herbetsan satte upp värsta jobbiga provet, de tyckte till o med Li-san, och hon brukar annars ha väldigt enkelt för sånt.

reikosans klass är bara än jobbigare och samma med yokosan.

och snart är det dags att välja vad som ska hända i höst. Ska jag fortsätta att försöka plugga japanska eller vad ska jag göra? just nu är jag lite deppig för att jag verkligen är SÅ dålig på japanska.

Seriöst. Kanske borde omvalidera mina val och söka något annat till hösten men vad?

tja, mitt liv är ändå bara ett dumt ställe o jag är endast en enstaka hikamori.

gillar min lärare reiko-san ganska mkt, mer än vad jag gillar herbet-san eller yoko-san. Hon har bättre utlärningssätt, även om jag ibland kan bli helt dum i huvudet o tappa bort mig. som i slutet av den senaste lektionen. usch blä o fy va pinsamt det blev där. hon frågade mig flera gånger ifall jag förstod o jag fick inför klassen försöka besvara många olika frågor, tror inte jag fick någon rätt :/

äsch, tänkte skriva om hur bra hon är, o nu helt plötsligt e jag nervös inför klassen! tänk om jag måste säga alla meningarna igen?! jag har ju inte lärt mig något på egen hand. suck, jag misslyckades ju till o me på provet?!

anyway, en liten trudelutt som ingår i läxan

sara visade mig några bilder förut, utav någon serietecknare jag nu kommit att älska. Hon sa att de fanns på facebook, men vägrade ge mig namnet på gruppen.

nu hittade jag utav misstag en bild o helt plötsligt öppnade sig universum för mig och jag hittade hem.

azuzephre

jag menar det, seriöst, varför kan jag inte bara låta min dator vara o gå o lägga mig i normal tid någon gång?

jag är glad att jag inte hade speciellt mkt att göra den här veckan, annars hade jag aldrig hunnit med det!

nästa vecka, känner jag att allting kommer att bli mkt jobbigare.

jag vet att jag har ca 15 min på mig att göra ett kanjiprov. mkt läskigt. hur ska jag hinna?

jag har oxå två andra prov som även de är på tid, en timma var.

samt ett fjärde prov. det vet jag ännu inte om hur det kommer bli, men antagligen stort, precis som vanligt. Idag tog det mig två timmar att skriva det provet! o jag höll på att misslyckas. fick faktiskt göra om det för jag presterade så dåligt så att jag inte fick godkänt på det första gången.

sen förutom proven är det väldigt massa annat som ska göras.

kanjis som ska läras, kanjis som ska övas, ett helt grupparbete på minst 400 ord skall skrivas, helt på japanska, som en dialog mellan olika parter. isch.

sen en hel del annat oxå, känns som att allting bara kommer i högar. förra veckan va de oxå massa grejer, men inte veckan innan det..

så varannan vecka ungefär, känns det som att det enda jag gör är att plugga. och den andra veckan så fastnar jag i mitt beroende igen.

och sen helt plötsligt, sitter jag här (läs ligger i sängen) o skriver på bloggen, mitt i natten, igen.

tror att när marina o tobias va här idag blev han alldeles för skrämd.

min säng var inte längre ett säkert ställe. inte heller saras.

så han sprang in i garderoben. och jag tror seriöst att han inte gillade de som hände när de va här.

så mkt liv o så mkt stoj. till o med jag tyckte att de va jobbigt.

men de va roligt att få se mamma, mormor o moster igen, generation gagga påbörjades o vi satt o pratade strunt tills mormor blev för trött o ville hem.

men sent kom de. typ vid 6!

trodde de skulle vara här så mkt tidigare ...

nä, nu ska jag ta mig tillbaka till mitt härliga maraton.. ser nu även om stargate atlantis eftersom den serien nu går parallelt med SG1.. hihi

nu är de bara 7 säsonger kvar :D

just nu, sitter jag (läs ligger på mage i sängen) och undrar vad katten vill.

Barry-sama har varit inne o nosat några gånger, hör hans tassande men ser inget eftersom de är annars helt mörkt i rummet o mörkerseendet är förstört utav dataljuset.

men jag såg hans ögon reflekteras ett tag sedan. väldigt intressant.

vet att jag inte bloggat på ett tag, vilket kan tyckas vara lite udda, jämfört med typ någon dag sen, då jag skrev tre inlägg på ett dygn...

men grejen är, jag har gjort en allnighter, 40 timmar vaken o mestadels bara kolla på SG1.. mkt intressant.. två säsonger han jag med :D

och just nu, sitter jag nästan o förbannar mig själv för jag är på väg att göra samma sak igen.. FETT JOBBIGT

Sen, jag har blivit medlem i NMW!! jag har väntat på de här länge! YES

Jag har absolut ingen tilltro på detta experiment jag utför i köket, men blir de bra är det iaf en rolig överasskning.

Försökte att någorlunda följa ett recept i saras muffinsbok, förutom, att vi hade ingen mjölk, o sockret räckte inte.

så de blir saft me blåbärsmak o sirap istället.

jag är mkt suspect mot denna, tillsammans med banan o kardemumma sitter den alltså nu i ugnen o väntar på att bagas ihop.

Frankensteins Monster, Boris Karloff

GUD

detta skall alltså föresälla mina muffins

som tesammans me lite rosa karamellfärg... smakar.... hm...