omigosh omigosh omigosh!!!

FUCK YEAH!!!

jag klarade av provet! jag får gå kvar på kursen!! YAY!!!

12 av 15 klarade jag av, man behövde 9 för godkänt och 13 för vg..

jag är så överlycklig att jag klarade av det, att den lilla sista fucking meningen för vg gör inte så mkt!!

jag är bara glad!!

tonight there is going to be a maaaaad party

herregud, jag e så fucking nervös inför testresultatet utav tentan. de e SJUKT vad nervös man desu!

ända sen kuju ni okimasthita, har jag som ett fån, sittar på tokei varje gofun desu.

om jag inte klarar av tentan, så får jag ett dygn på mig att klara av omtentan, klarar jag inte den, så får jag inte gå kvar på kursen..

känn ingen press liksom...

gaah... de har bara gått nibun sen jag kollade på tokei sist!!

jag vet inte hur jag ska överleva de här!

om jag vore död, slapp jag sitta här, tugga på mina nagelband, inte göra annat än att plugga o vara nervös (positiv sak e att nu kan jag flera kanjisar ;P )

men åh, vad nervös jag är!! hade jag kunnat trycka på en knapp o bli medvetslös i exaxt en halvtimme, skulle jag gjort det. *hyperventilerar*

jag har ingen ro att göra något, förrens jag fått reda på resultatet. även om jag inte får godkänt kommer de vara en relife... då vet jag att då e de bara att sätta sig ner o plugga allt vi gått igenom, en gång till, plugga hela dagen o sen försöka på nytt imorgon.

men de e just de här att behöva vänta som tar död på mig..

a small step for humans, a giant leap for bartholomew.

han har idag, varit under saras säng, och dessutom gått tillbaka till tvättstugan helt själv, men när jag tittade på honom tvekade han, så om jag låtsades om att jag inte såg honom gick de bra att sladda förbi.

sen sa amanda att hon såg honom sladda ut från mitt rum, och *sniff sniff* luktar inte som om någonting har hänt här inte, och visst e man för lat för att orka kolla om de e något som hänt.

och nu ikväll, kom ut från killtoan, o ser bartle titta på mig med stora ögon från fönsterbrädan i köket. men han hoppar inte ner på en gång, utan sitter kvar, hela tiden tills jag går in i toan igen.

 va tvungen att skriva en liten note på spegeln..

sara har en tendens av att inte dra åt kranen inne på killtoan, och när jag då kommer dit så står den o drippar som en toka.

eller så e de jag som inte gör det, men jag stör mig så mkt på det att jag försöker att komma ihåg att stänga åt den extra hårt varenda gång jag är där inne. nu finns det iaf en liten notis för både mig o sara så att vi faktiskt kan komma ihåg, att dra åt den jävla kranjäveln!!

oh, nu mjamar bartle här, jag tror de e hans sätt att kolla om vi sover, för om vi svarar, då e vi vakna ;) eller så gör han de bara utav ren djävulskap för att vara så jobbig som han bara möjligen kan när han vet att vi försöker sova. hmm

fixade iaf tre små leksaker till honom idag, vi får väl se om han ens rör vid dem, eftersom på katthemmet så såg vi ingen alls vidare igenkännande känsla från honom när man kom med en leksak... han gjorde som alltid o bara sprang iväg.

stackars depprimerade homew....vi ska nog se till att han jagar efter möss snart ändå. de finns en myntamus undangömd på saras golv (fullt synlig) me en liten bjällra, vi får väl höra om de händer något... där... eller nått..

och jag tror nog att lilla barrysama här faktiskt har lapat lite vatten, vi lydde ett råd från tanten i djurbutiken o satte dit ett tefat istället för stora skålen.

nu börjar jag bli riktigt orolig här för lilla bartysan..

han ligger under saras säng, det är inte bra alls tror jag...

läste i en underbar bok som vi köpt, att mat o vattenskålar inte ska vara för djupa, då har de problem med att äta o dricka... vilket inte är bra..

så frågan är ifall vi har en mindre skål, som han eventuellt skulle kunna dricka ur.. eller ja, lägre blir de juh.. men de enda jag kan komma på e de djupa tallrikarna som vi har...

tror inte de funkar precis, får se om han dricker något när vi e borta nu på dagen för att handla lite mat på coopan (samla medmera poänd så de rycker om det!! går det att skaffa systerkort?)

han e så otroligt söt där han sitter o trycker, ser på en med stora ögon och vit nos...

samtidigt som jag inte vill klema bort honom, ge honom maten han vill ha o vattnet som han vill ha det.

alllting e så jobbigt nu bara.

vill att han ska trivas, men hur gör man det på ett bra sätt? han ligger ju bara o trycker bakom tvättmaskinen, i bajslådan, under badkaret eller som igår o idag, under sängarna..

fast igår va försa gången sen han kom i söndags som han poopade utanför toan..  o la en trevlig liten matspya brevid. han kommer inte få blötmat nu på ett tag.

jag känner oxå att den lilla misstanken till allergi börjar smyga upp på mig nu oxå. nyser mera o kliar på huden.. men jag tänker TÄNKER klara av det här, jag tänker skaffa mig en tolerans, eller bli supersjuk.

hoppas bara bartholomew kan komma o tycka om oss...

såsom vi totalt avgudar honom, den lilla gullepluffsen!

min stackars katt, han är helt utom sig.

idag när jag borstade upp all denna fruktansvära sand som kommer ut från hans låda, ja då blev han så skraj så han stack iväg o gömde sig.

först kunde vi inte hitta honom, och det var trevligt när vi hittade honom under min säng, vi trodde på att han vågat sig ännu ett steg, tänkte, fina katten som vågar ta ett steg längre än tvättstugan..

som om!

efter en hel dag med japanska studier, mkt av dem utförda i köket, som ligger strategiskt planerat mellan tvättstugan o mitt rum, sådär så de blir lite för läskigt att gå förbi..

ser hur han försöker smita förbi mig på stolen, men han stannar o tittar på mig, sen springer han tillbaka till sovrummet o plötsligt, en stank..

ställer mig i hallen o luktar.. ber sara om rådgivning, sen tar vi fram ficklampan o tittar under sängen, o vad finns där om inte den läskigaste bajset du någonsin sett.

med klädnypa för näsan e de bara att städa undan, skura golvet, spreja en halv burk luktspray, tända doftljusen o öppna fönstret.

bestämmer mig nästan för att sova i soffan, men nu luktar de mest bara äpple i rummet, rätt okej.. o jag vill nog hellre sova i egna sängen, annars kommer jag bara få en fobi mot den..

men de här e alltså berättelsen om dagens framsteg, eller sagan om katten som va så skraj att han sket under sängen.

jag önskar han va potty tränad..

alla har vi haft tankar om hemlöshet, de är både läskigt och något som ALDRIG skulle kunna hända en själv.

man tycker synd om de som sitter där i hörnen, men innerst inne så önskar man att man slapp se dom, ser man inte hemlösheten så existerar den inte.

man funderar på att ge några mynt men slutar med att man inte gör det, allt man har e några kronor, kan ju alltid behöva dem lite senare

finns en massa undanflykter till att inte göra något, men egentligen inget som är tillräckligt bra.

flera gånger har jag gått förbi någon som säljer tidningar, några gånger har jag köpt dem, men de beror mkt på säljaren, de va en borta i saluhallen, riktigt tjattrig va han, hälsade på alla som gick förbi, kallade mig för madam, eller något annat såntdär franskt o gulligt, hur kan man inte köpa av honom? så jag köpte en.

sen e de gubben som stod i gången mellan pendel o t-bana.. han ser lite ut som en korsning mellan morfar o jultomten. jag kunde inte låta bli att köpa en tidning av honom.

jag köper ju hellre tidningar kan jag ju säga, en att ge en slant till någon som går med en liten lapp, där de står, åh vad vet jag, min son måste opereras, jag behöver pengar för att betala mina barns mat. vad vet jag.

iaf jag får en känsla av att det är någon liten tiggarliga som försöker göra någon profit utav det hela. en gång gav jag faktiskt några klubbor till en tjej med en sån lapp, hon såg på mig som jag va dum i huvet, o sen dess har jag vägrat ge till de som går i tunnelbanan o pendeln.

tidningar är något jag kan stödja. det är ett fantastiskt projekt som inte bara finns här i min hemstad, utan även i andra städer, helt fantastiskt tycker jag. får en känsla av att jag gjort något bra varje gång jag köper den, men skamkänsla varenda gång jag går förbi utan att köpa den.

jag vet, att som en liten ensam människa kan det jag gör inte vara stor skillnad, men om alla gick ut o köpte sig en tidning, hur många tidningar skulle då inte gå åt? tja, vi e väl över miljonsträcket i stockholm iaf, o ifall varje tidning kostar 40 spänn... gör matten själv. det skulle räcka till att bygga ett helt hus för alla hemlösa, eller iaf, köpa ett gammalt o restaurera det. typ, de gamla övergivna mentalsjukhuset där i bäckomberga, köpa det för några miljoner o spendera resten på att renovera det till ett härbärge för hemlösa. Inte tror jag att ALLA hemlösa skulle få plats där, men iaf ett par hundra.

och tänk, om varje stockholmare köpte en tidning, varje månad under ett helt år. 480 miljoner.... shit, va mkt pengar...

och jag tror inte att de e någon som inte har problem med att lägga ynka 40 kronor på en ynka tidning i månaden. har du något kul att läsa på vägen hem iaf, istället för att stirra tomt ut i intet hela vägen...

o nu fick jag från min roomie, ett inslag av "att i hela storstockholm bor det ca 2 miljoner" så tänkt dig då, om ALLA dessa människor köpte EN ynka tidning..

vaknar, ser ut som den vanliga dagen utav lite snö, lite mulet, några gula gubbar ute o skottar för hand på de små gångvägarna..

känner mig lite sunkig o bestämer mig för att ta en dusch, tvätta håret o sånna tjejiga saker man gör ibland..

plockar fram lite nya kläder o gömmer mig inne på toan.

Sätter igång duschen o hoppar in. ska precis börja blöta ner huvuet när jag hör hur de knakar, o undrar vad e de? äsch tänker jag o duschar lite till.

men sen så fladdrar duschdraperiet till och de knakar ännu en gång till i badkaret, tänker, inte är de väl jag som gör de där ljuden? vad kan de då vara? katten?

stänger av duschen för att höra bättre, är de något som tassar?

tittar ner mellan kanten på badkaret o väggen, men nej, ser inget.

väntar en stund o blir till slut övertygad om att jag bara e lite knasig i bollen, inte kan väl katten vara så dum att den lägger sig under badkaret heller?

duschar klart men har fortfarande en liten grunnande tanke, tänk om de va katten som va under badkaret, o bestämmer mig för att kolla både i bajslådan där han de senaste dygnet tagit tillflykt och bakom tvättmaskinen.

nä, ingenstans där, går o blickar lite i de andra rummen som vi har, pratar lite med sara o blir tillslut helt övertygad om att de enda logiska stället är under badkaret.

ner på knä där i handuken o lägga mitt nyduschade får på golvet för att se in inunder, och vad ser jag inte där då?

jo bartholomew ligger o trycker, ser lite på mig med stora ögon, och jag får värsta dåliga samvetet. känner att jag är torterare numer 1. borde inte få ha katt, nu kommer jag att döööööö.

stackars katt, behöva ligga därunder medans jag tar värsta långduschen.

men de e ju ett misstag som antagligen inte kommer hända igen.

vet inte om han någonsin kommer våga sig ut därifrån, men om han gör det lär han ju inte komma tillbaka dit. får man hoppas..

och jag lär ju inte ta en dusch igen utan att veta vart bartle tagit vägen.

vi har haft succé me bartholomew!

nu när vi sitter här och ser på film (en toppenbra japansk film, GO) vem ser vi smyga in genom dörröpningen, om inte kissen!!

till o med några steg in i rummet vågade han till o med!

innan vi olyckligtvis skrämde iväg honom genom att försöka locka in honom längre i rummet :( men han kom in en bit iaf! så sööööööt han e!)

-paus för teary moment in the movie, the kiss and make everything better in falling snow-

 (kommentar på filmen e att jag absolut ÄLSKAR DEN!!)

men oj oj oj, vad stolt jag är över lilla bartle, han gick omkring på sitt eget bevåg, superduktig liten pojke!!