inte för att skryta (eller jo för att!) så gissa vilken grupp som rockade byxorna av publiken med fantastisk ppt och fantastisk presentation och svar på tal på ALLA frågor som kom. (de få som de fakitiskt va)

o de kändes så skönt att se att lärarna verkade inse vilket enormt fucking arbete vi lagt ner, de gav bara positiv kritik, o knappt ens det, allt va bara bra o vi hade fått med allt. o de va så GÖTTANS att höra.

min nervositet han inte infinna sig speciellt mkt heller, jag menar, de va snabbt som ett plåster, o så stod vi där efter första gruppen o körde vår redovisning och till lunch va vi klara med vårt.

DONE!

vet inte vad jag ska göra nu, framtiden är oviss, men eftermiddagen lommar över en, o allt jag egentligen vill göra är att gå o snooza, för jag e oooh så trött nu när hälften av alla spänningar i livet släpt. boken är bra för tillfället, men den är snart slut, vad ska man läsa näst? vad ska man äta till middag? fixa tvätttid? nya kursens litteratur, varför har jag inte fått den än?

äsch. nä, släpper de här nu o ska njuta av livet. man kan ju iaf försöka!

så mkt var klockan när jag vaknade första gången när jag vaknade. snacka om att vägra. TOTALT!

nog för att jag har vaknat tidigt, men 6?! vad är det för fel? jag gick ju till o med o la mig sent igår! (låg o o läste till midnatt)

kanske e nervositeten över hela den här PBL redovisningen, brukar inte klara av sånt bra. funderar på om jag ska måla naglarna bara för att dagen i ära så jag har något att pilla med fram tills klockan är lagom att gå till skolan.

o så va de ju de här med att se extra snygg ut när man står där framme o darrar av nervositet. isch. isch isch.

men de positiva är att sen är det över. det är inget mer med den här pbl:n, helgen e nästan ledig, utom att gå o sjunga o festa. hoppas de ska återställa mig lite. baksmälla brukar få mig att sova länge. det vore fetinggött.

jag menar, är så sjukt konflikträdd o dålig på att öppna upp mig för nya människor.

för mycket bagage och dåliga erfarenheter om att öppna upp sig till personer som sedan överger en? makes a person a very sad and afraid to open up. 

så varför tala om de jobbiga? när man ändå vet att det kommer vara kvar där, o nämner man något så kan folk fråga om det. när ingen vet kan man ignorera elefanten i rummet, trycka ner allt i mellangärdet o typ. gå vidare i livet.

imorgon kommer en ny dag, ännu ett lager med spakel över de dåliga lådorna som ingen bör titta i, allra minst jag.

tror jag bär en massa spöken inom mig som jag e alldeles för skraj att ta tag i. jag vill inte ta de konflikterna med mig själv o mina minnen. kan man inte sudda ut de jobbiga sakerna? räckte det inte med att genomleva dem? måste man återuppleva dem med minnen?

jag menar. varför gräva ner sig i det som redan hänt? varför planera för en framtid som är så avlägsen o beroende av verialer som man inte kan påverka?

nä, lev i nueet istället. överlev dagen, skapa stunder som gör dagen värd att ta sig igenom.

även om kvällar som denna kommer. när man e ensam, med känslorna upp i halsen o alldeles för mkt att tänka på.  man säger saker man egentligen inte tänkte säga, man öppnar munnen för grodor när känslorna spelar trick på  tungroten. kvällar som denna spenderar man i madrasserade celler på anstalt där ingen annan vet.

imorgon är en ny dag, se fram emot den istället. jag försöker iaf.

idag har varit en såndär bra dag som bara händer ibland.

trots att de varit så mkt som helst i skolan nu, så börjar man se slutet, gjorde morgondagens presentations PPT, hur kul som helst, o gruppen gillade *glad i hjärtat* fick en liten applåd till o med :) made me happy

satt o tyckte synd om alla de som var duktiga o läste igenom varje rapport men ändå satt där o slet sig i håret o höll på att kräkas på allt det jobbiga. var lite stöd åt pytteälgen som hade de svårt att andas normalt där ett tag, men sen gav vi upp för dagen, fick med mig pytteälgen hem lite sådär spontant. fikade lite med sockertoppen som har sjukt med feber o annat otrevligt sjukt. la oss i sängen (ingen är förvånad att de hände huh?) och när jag försökte läsa i den nyaste boken, en dirk genlty av D.Adams, så kunde pytteälgen inte låta bli utan pokade o störde mig i över en timme, så när vi låg där o kiknade av skratt o slog på varandra o jag försökte läsa. så gick tiden fort som tusan.

sen upp o göra paj, medans pytteälgen e duktig o diskar som betalning för mat o husrum, sedan äta massa gott taco-paj, vi fick även se lite av sockertoppen som va ute o vände, sen gick hon o la sig igen för att sova resten av kvällen. stackaren. jag o pyttet satte oss mätta o glada o trötta efter disken i fotöljen o pratade om massa saker som inte alls e speciellt kvinnligt att prata om. men så jag skrattade, så jag kiknade, jag grät, jag fick kram i magen o kissade nästan på mig där ett tag. skrattade så hårt att jag fes. seriöst. när magen krampar så hårt att man fiser? life is goood.

trött som tusan o mest fundersam på varför jag e vaken när jag är såhär trött.

dels för att klockan inte ens är i närheten av midnatt o dels för att jag läst en bok., inte min bok, utan biblioteksbok, duktig jag är som lånat flera böcker där senaste månaderna. men de hjälper ju inte mina enorma att läsa hylla.. jag menar.. *suck*

i skolan sitter jag varje dag från 10 till sent o jobbar med PBL. idag skickade vi in den jävla rapporten o e klara med det, men imorgon ska vi tillbaka för att jobba med en powerpoint för presentationen, dela upp olika delar. hoppas det går bra. vi får väl se. just nu e jag för trött för att ens vara nervös.

redovisningen är på fredag.

sockertoppen lider av någon åkomma o ligger på sitt rum o sjukar sig, hoppas jag inte får något, men om jag bara tar mig tid o diskar borde det vara lungt. men kom igen. duschade i morse o mina naglar bara gav upp. trodde inte jag duschade igår, men tydligen hade jag gjort det enligt pytteälgen.

jag antar att såhär på äldre dagar så är minnet det första som ryker. ungefär som när jag letar efter datorsladden o sedan öppnar kylskåpet o sockertoppen frågar "du tror att du lagt den i grönsakslådan?" vilket får mig att hajja till, av två orsaker, vad ska jag göra i grönsakslådan o varför håller jag i lingonsylten?

aja. ställde in lingonsylten o kom på att laddaren kanske låg kvar i väskan, men då kom frågan, vart ställde jag väskan, sprang runt o letade efter den en stund, men sen så hittade jag den. i sängen.  so it ended ALL good.

men men, isterband till middag får mig att känna mig lagom bondig såhär i smålandskogen, men omröstning på FB sa att inte enbart va jag inte ens i närheten av så mkt bonde jag kände mig, utan jag va helt klart för mkt banan o 08a för att få kalla mig bonne. skönt att veta.

åt lite ostbollar o drack en kopp te o nu sitter jag här o typ svettas. de kanske blir att sova med fönstret öppet inatt eftersom om man sover med en snögubbe i sängen blir de så vått. o en påse frysta ärtor e helt enkelt. inte lika sexigt.

förutom att min dyngsrytm är så otroligt fuckad att jag vaknar vid 10 över sju o funderar på om det är värt att försöka somna om, så är det ganska skönt att komma upp tidigt *gasp* börjar bli gammal! *får lätt panik*

igår va tjejerna över på en legendarisk syjunta. eller som vi funderar på att kalla dem .. matjuntor! för vi äter i sånna kopiösa mängder, o sen syr vi ytterst lite XD

fast jag var duktig o kom äntligen igenom de sista blommorna på mitt broderiprojekt jag haft sedan syjuntorna började. nu ska jag börja på överkastet. efter att ha varit o fixat lite material kanske..

inte nog med att vi har ätit pandagodis i våra dagar, jag har precis pratat med panda en massa i telefon, fortfarande försöker få ner henne , men de går väl sådär. hoppas hon kommer ändå. saknar pandan.

o i min bok jag läser just nu, Kraken utav China meiville (jättechok när hans bild kom upp, jag trodde d va en tjej o en muskulös flintis med piercings dök up under författarvild) så är panda ett kodnamn för harmageddon.

Det började med kodnamn Big Bad Wolf, Cheap saucer och sedan panda, som fastnade. så varje gång de säger panda så tänker jag på min panda o jordens undergång, brimstome and fire and gates opeing to hell.

hihihi

så, sockertoppen o jag har haft ett för oss ovanligt djupt samtal. it's over.

vädrat en massa som behövts vädra, pratat om kommande terminer och om att bli särbos.

kanske går det att skriva över lägenheten på mig, det vore mest optimalt. eller så får vi se om jag kan få den med mina egna köpoäng. 191 har jag nu, kanske över 200 när lägenheten kommer ut. annars e de dags att flirta med släkten igen. som om de inte redan hjälpt nog mycket o jag troligtvis borde se om jag kunde få hjälp av stora starka karlar från skolan istället.

men vem är stark nog för mig? och alla mina böcker o bokhyllor o sängen?! SÄNGER FFS!

nä, hoppas de gör vi på att jag får stanna kvar i lägenheten, men chansen är väl liten. väldigt liten. men äta bör man annars dör man, nu nattmacka o se vad vi kan få ut med drömprinsen när kiwi överger i panikens moment.